25 Februari-09

Det har gått några dagar sen jag skrev nu..
I lördags var jag hos Jennie och Pontus var bjuden på fest, vilket var väldigt trevligt! Mycket folk och härlig stämning. Helena, mattias, nicke, alla pontus syskon och några till jag kände var där, och självklart lite folk som man aldrig har träffat, men roligt med nytt folk :) Kom dit vid sju tiden och hade en rolig lördagskväll, vilket man alltid har med dom!, synd bara att madde och petter inte kunde komma.  
Söndagen sen blev en riktig slappdag, men skönt var det, vila ut sig ordentligt.
På måndagen började skolan igen efter ett skönt lov, men lite skönt att komma tillbaka till några rutiner.

Igår hade jag körlektion, vilket jag inte hade haft på hur länge som helst, men det gick väl hyffsat ändå, inte riktigt van vid den bilen, men härlig att köra är den! Satt och gjorde lite teori både igår och idag. Har bokat halkan nu också, är väl två veckor till men ändå, skönt att få det gjort.

Idag har det varit skolan som vanligt, tog lite sovmorgon idag med, aldrig fel.
I skolan är det väl som det är, men hoppas vi alla kan vara vänner.
Tänk dessa tre åren vi har gått tillsammans och vi ska avsluta det på ett fint sätt, med mycket skratt och glädje!

Efter skolan stannade jag kvar lite, tog en kaffe med janina och så, innan hon skulle gå till jenny nyström.
Pratade lite om gamla minnen, och tänk vad roliga saker man egentligen har varit med om, så vad gnäller man om egentligen? Ska ta vara på det man har och även har haft.
Efter det blev det en snabbkaffe med Jessica, sedan bar det hemmåt. Gick och la mig i sängen och somnade, sov visst tre timmar, men skönt var det. För mådde inte så bra, ont i huvet och magen uscha, men nu är det bättre.
Sedan vaknade jag till lite, kollade på vänner och sedan tittade jag på tv med mamma lite. En dokumentär om en pojke som är två år, men har utvecklats och ser äldre ut än vad han är. Tänk så orättvis världen är, en pojke som har ett liv som ingen annan, men han och hans familj gjorde det bästa av situationen, och kämpade mot detta. Hans syskon stöttar honom. Starka människor måste jag säga.
Så tänk på hur bra vi har det egentligen, hur bra just du har, innan vi gnäller allt för mycket.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0