Kärlek ,det är så lätt att verkligen snöa in sig när man är förälskad, som förut, då ordet kärlek verkligen var positivt, skulle jag ha vetat bättre. Att älska är inte fel, men att älska fel person kan bara gå åt ett håll och det är varken framåt eller uppåt. Om människor hade en god och en ond liten varelse på varsin axel, hade jag gärna varit den onda och skrikit i mitt eget öra, på mig själv, att du verkligen går åt fel håll med fel person. Det kanske skulle kännas bättre om jag hade försökt göra någonting åt saken, trots att det skulle vara ett meningslöst drag. Det är verkligen som dom säger, kärlek kan verkligen göra människor blinda. . Felet med mig är att jag alltid ska rusa fram med saker, trots att det faktiskt inte går fortare. Rusar man bara fram med känslor och stressar in i någonting, slits det snart ut med farten, någonting fint går alltid sakta och segar ut på tiden. Jag önskar att någon kraft skulle finnas inom mig då för att dra mig tillbaka och intala mig om att tänka till innan jag gör ännu ett misstag. Felet med dig är att du kanske inte riktigt förstår mig nu, och det är svårt att förklara. Det finns tre typer av människor i min värld. Hon som hade allt från början och aldrig lyft ett finger, som kan skriva ner sina högsta drömmar på ett papper utan att ens tänka på att hon redan har det. Sedan finns det hon som alltid har fått kämpa för att komma dit hon vill, hon som skrev ner sina önskningar för 30 år sedan och fortfarande inte ens är nära. Och sedan jag, hon som aldrig ens skulle våga önska någonting, för hon vet så väl, att hoppet alltid sviker trots att det verkar evigt för er. Tragiskt, men på ett sätt lite smart, man missar mycket, men kan omöjligt bli sårad eftersom man hoppats på så lite. Satsa för att vinna tänker du då. Det finns en person som lämnade in sin rad på lotto varje dag, en dag stannade han hemma och gick miste om tre miljoner. Jag kan förstå varför han stängde in sig flera dagar och stängde av sin telefon, det gjorde jag också. Men då handlade det mer om att äntligen inse att personen man byggde upp sin vägg emot är fel person. När jag förstod vilken situation jag hade satt mig i, så rasade allt jag verkligen kämpat för att bygga upp. Utan honom hade jag inget självförtroende. Utan honom kunde jag inte vara glad och utan den där tragiska lilla människan hade jag ingenting. Att jag tänkte och kände så just då är säkert inget ovanligt när man förlorar någonting som man vant sig vid att ha. Men det var duktigt fel av mig att tro att världen gick under på grund av någon som inte ens var värd min närvaro. Så om jag nu går tillbaka i tiden, samlar upp all den energi jag la ner på fel kärlek hade jag utan någon som helst tvekan kunnat sponsra ett eller flera kärnkraftverk. Den där kärleksmuren jag hade byggt upp rasade många gånger. Det var då man bara la sig ner på golvet och hoppades på att helvetet skulle öppna sig för att ta mig någon annanstans. Det var då man förbannade den där Amor, som borde ha skaffat vapenlicens för sina pilar, som jag vet sköts snett den dagen då jag mötte min första kärlek. Just då förstod jag inte det, utan drogs med av den sköna stämningen. De rosa molnen förgiftar dig duktigt från första stunden, någonting osynligt men ändå så vackert. För att inte tala om svartsjuka all kärlek bidrar till, om man håller den på en låg nivå är det både förklarligt och nästan lite skönt, eftersom man vill ha den man älskar för sig själv. Hur vore det om man hade en alldeles egen dr. Phil i huset som kunde lösa alla sina problem? Det finns också en kärlek som är rätt och kanske till och med evig, den kärlek som alla strävar efter tills vi hittar den, om vi någonsin gör det vill säga. När två olika människor möta för första gången, kanske kärlek vid första ögonkastet. När två så olika personer kompletterar varandra och gör varandra hela. Vad skönt det skulle vara att verkligen hitta den sista pusselbiten på ett livsverk. Kärleken som verkligen gör människor lyckliga och får oss att ta stegen vi aldrig skulle orkat ta annars. Den skapar band för livet och kan göra den enklaste stund magisk. Tyvärr växer det där inte på träd som mycket annat gör. I det här fallet får inte ens de bortskämda vad de vill ha, det är min tröst. Ibland kan även det som är fel kännas rätt, för små ögonblick och stunder som gör det hela ännu mer svårt att motstå. Det borde man verkligen akta sig för. Synd att inte livet går i repris, då skulle verkligen efterklok få en helt annan innebörd. Kärlek är också så mycket mer än bara kärlek mellan två personer, du kan älska att göra vissa saker, älska djur och natur. Älska dina föräldrar, vänner och till och med vädret ibland. Utan kärlek skulle du heller inte kunna hata, du skulle inte kunna gråta, aldrig le eller skratta. Ja, vad vore vi utan känslor? Kärlek är nog alldeles för stort och mäktigt för att jag någonsin skulle kunna greppa den och verkligen skriva ner allt på ett papper, det skulle säkert kunna ta flera hundra år innan jag ens skulle vara nära, men så här långt vet jag i alla fall en sak: Kärlek är som en grundande byggsten i livets mur. Faller den, faller alla.

♥